-

Allt som har hänt dom här tre dagarna trodde jag aldrig skulle ske när jag slog upp ögonen på måndag morgon, 2 februari 2009. Jag åkte in till stan med älskling runt 11.30 tiden, sen dumpade jag han som skulle till skolan och själv traskade jag runt på stan i hopp om att hitta en prao plats ( lite väl tidigt men ändå ). Och visst hittade jag de med, inte så bra men still. Runt halv två gick jag till sjukhuset, där jag skulle träffa mor min för att kolla mitt järnvärde som förhoppningsvis har blivit bättre. Men vi hann aldrig titta på de dock, innan doktorn utbrast att mitt hjärta slår för sakta. Jaha tänkte jag, vad ska man göra åt de då? Mer än så hann jag inte tänka innan de kom in 3 sjuksköterskor med en stor apparat som kallas EKG. Dom sätter ut sladdar på olika ställen på kroppen medans jag ligger och andas så dom kan se i vilken takt mitt hjärta slår. De låg på typ 20-30 elr nått sånt, (jag förstod inte riktigt vad de menade med allt doktorsnack) och de va tydligen väldigt lågt. Så sen drog dom ner mig till en sal där jag gjorde ultraljud. De va faktiskt ganska kul att ligga där och titta på mitt hjärta när förmaket drogs in - ut - in - ut osvosv. Men sen efter ett tag såg man hur de dallrade, så då blev de bara äckligt. Men när ja va klar me de fick vi vänta.. Och vänta.. Sen blev jag akut inlagd så doktorn kom och gav mig ett rum på hjärtenheten. UTAN TV. Jag trodde jag skulle ta självmord - men så blev inte fallet. Sen kom sjuksköterskorna in och satte sex lappar med järnploppar på som ledde till sex kablar som ledde till en mackapär som jag fick ha hängandes i en påse runt halsen. Sen satte de i en slang i mitt vänstra armveck och tog tre blodprov i den andra. Sen blev de middag. Och eftersom tvn i sällskapsrummet bara hade fyra dåliga kanaler, plus att folk 75+ snodde tvn för att kolla på rapport - så spenderades hela kvällen med korsord, hela pressbyråns utbud av tidningar och mys med älskling som självklart kom dit och tröstade mig :) Jag somnade runt elva, och vaknade upp ungefär 5-6 ggr den natten. Innan jag till slut blev väckt klockan 06.15 av att en doktor kom in och skulle göra blodprov. YEY. Sen fick ja somna om tills klockan 8 då dom kom och sa att de va breakfast time. Så jag klev upp, käka frukost och klädde på mig. Snacka om att jag kände mig handikappad med hjärtmaskinen med alla sladdar runt halsen, plus slangen i armvecket som gjorde att ja inte kunde böja in armen eler sträcka ut den -.- Dagen gick segt eftersom att jag inte fick lämna avdelningen när ja hade mackapären runt halsen. men sen runt halv 2 tiden kom en räddande doktor och sa att mitt hjärta va bra så jag skulle få byta rum till barn och ungdoms våningen. När jag kom dit fick ja ett mysigt blått rum fullt med bilder på motorcyklar - plus att rummet hade en TV MED DVD!! Min kväll va räddad. Så kvällen gick åt med nått blodprov, byte av slangen från vänstra armen till den högra, filmmys och älskling. Plus att jag fick äppelpaj! :D Porr&Pelinn skulle komma, men dom blev tyvärr bjudna  på middag så vi hann aldrig ses :/ Jag somnade runt halv elva, och vaknade bara två gånger inatt :) Sen blev ja inte väckt imorse, utan vaknade av mig själv runt nio. Och då blev de frukost. Sen hela dagen ha jag varit nere och träffat bexkex som va där för att ta bort stygnen, fatta va skönt de va att träffas! Sen har jag kollat på film, träffat bup osv. Jag fick reda på att mitt hjärta slår för sakta för att jag har för lite näring i kroppen - så det orkar inte slå något mer. Så jag måste verkligen äta riktigt nu, annars kommer jag att kollapsa. De va hemskt att höra - men sant. Så jaa, jag är ganska förvirrad just nu.

Imorn bli de skola iaf. :)